Svenska biotermgruppen svarar på termfrågor från universitetslärare, studenter, översättare, journalister och alla andra som använder svenska för att skriva om de molekylära livsvetenskaperna. En hel del frågor kommer också upp internt inom gruppen. Vi försöker också emellanåt arbeta med större begreppsområden för att reda ut hur begreppen egentligen hänger ihop.

Ibland tar vi oss även an andra uppgifter, t.ex. granskning av ordlistor inom livsvetenskaperna.

Biotermgruppen består av forskare, översättare, terminologer och språkvårdare. Den breda sammansättningen gör att vi i våra rekommendationer kan ta hänsyn till såväl språkliga aspekter som termernas etablering i forskarvärlden.

Läs mer om Biotermgruppen (och naturvetarsvenskan) i följande artiklar:

• Palm, H, 1999. Molekylärbiologisk terminologi på svenska – eller inte? Nordterm 1999
• Palm, H, 2000. Bioscientific terminology work in Sweden, Following in the footsteps of the Joint Group for Swedish Computer Terminology, Conference for a terminology infrastructure in Europe, EAFT 2000
• Palm, H, K Carlson, 2001. Svenska biotermgruppen två år senare. Nordterm 2001
• Kiselman, Christer. 2001. Svenskt fackspråk inom teknik, matematik och naturvetenskap. s. 6–7
• Carlson, K, 2002. Tvåspråkiga naturvetare. Språkvård n:o 2, s. 14–19
• Palm, Helena (2003). Termgrupper – ett sätt att hantera engelska, svengelska och svenska i svenskt fackspråk. I: Moderne importord i språka i Norden I. Med ’bil’ i Norden i 100 år. Ordlaging og tilpassing av utalandske ord, 2003, s. 55–58
• Carlson, K, 2004. Ett klart och väl fungerande språk är viktigt för samhällsutvecklingen. Klarspråksbulletinen nr. 1–2, s. 2
• Carlson, K, 2004. Språkvalet har betydelse. KemivärldenBiotech nr. 11–12, s. 21
• Mattsson, F. 2004. Ett ögonblick. I: Ergo, 2004-09-07
• Kiselman C, Halldin S, Danielsson U, Carlson K, Mattsson A, Rutberg M, 2005. Svenska språket dör ut på landets universitet. DN Debatt 17 juni 2005, publicerad i lätt omarbetad version (Utbildningens internationalisering och demokratin) i Qvartilen sept 2005 + kommentarer
• Carlson K, Halldin S, 2006. Naturvetarsvenskan förtvinar. Språkvård n:o 2, s. 36–38
• Carlson, K, 2009. Vad heter det på svenska? Forskning och Medicin nr 2
• Helander, I, 2011. Tjäna på att skippa engelskan. Biotech Sweden nr 5
• Carlson, K, Nilsson H, 2011. Vårt viktigaste verktyg behöver hjälp. KemivärldenBiotech
• Nilsonne, G, 2014. Våga vårda vårt fackspråk. Läkartidningen n:o 8 2014, s. 349
• Carlson, K, 2014. Behöver vi svenska i vetenskapen? Föredrag hållet vid SLU:s språkvårdsdag 13 oktober 2014.
• Benediktsdotter, Á, 2016. Terminologi i fickformat. Facköversättaren, nr 2 s. 20